Tillbaka till Inspriationsbanken

Riksmaten Ungdom - så äter ungdomar i Sverige

Livsmedelsverket

Kort beskrivning

Vad äter ungdomar i Sverige idag? Generellt äter de alldeles för lite frukt och grönt, men för mycket rött kött och chark. De flesta får ändå tillräckligt med vitaminer och mineraler, utom tonårstjejer där var tredje har tecken på järnbrist.

Här presenteras resultat från Riksmaten ungdom, där över 3 000 ungdomar deltog.

I rapporten beskrivs
Livsmedelskonsumtion uppdelat per årskurs och kön samt bakgrundsinformation om deltagarna. Resultaten kan användas som referensdata för barn och ungdomar i årskurs 5, 8 och årskurs 2 på gymnasiet som bor i Sverige, eftersom analyser visade på små skillnader mellan deltagarna i denna undersökning och åldersgrupperna i befolkningen i fråga om skolans huvudman, kommungrupp och föräldrars socioekonomiska bakgrund. 

Riksmaten Ungdom visar att 9 av 10 barn inte når rekommendationen om dagligt intag av frukt och grönsaker.

21% av barn och unga idag har övervikt och fetma, samt att barn i socialt utsatta grupper äter minst hälsosamt, med ett högre intag av läsk och mindre frukt och grönt. 

Riksmaten Ungdom belyser hur barn i socialt utsatta grupper äter minst hälsosamt, med ett högre intag av läsk och mindre frukt och grönt. Livsmedelsverket har ytterligare rapporter över Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige.

Bidragets syfte

Nationella matvaneundersökningar behövs för att få kunskap om hur matvanor, livsmedelskonsumtion och näringsintag ser ut och förändrar sig i olika grupper i befolkningen. Sådan kunskap behövs för råd och riktlinjer inom kostområdet och utgör på så sätt ett viktigt underlag i det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Data används också som underlag för riskvärdering av olika oönskade ämnen som man kan få i sig genom maten, som underlag i lagstiftningsarbetet inom EU och för beslut om berikningsnivåer av vitaminer och mineraler.

Syftet med undersökningen Riksmaten ungdom 2016-17 var att samla in information om matvanor och andra livsstilsfaktorer, kroppsmått, socioekonomiska och demografiska faktorer, samt biologiska prover från barn och ungdomar (flickor och pojkar) i Sverige och därmed säkerställa att myndigheten.

  • kan göra tillförlitliga och kvalitetssäkrade risk- och nyttovärderingar
  • har referensdata för barn och ungdomar i Sverige som kan användas både nationellt och internationellt
  • kan se trender och utvärdera arbetet med bra matvanor
  • kan skräddarsy råd och åtgärder till olika målgrupper och aktörer som bidrar till bra matvanor och säker mat
  • kan ta hänsyn till svenska förhållanden i lagstiftningsarbetet.

Livsmedelsverket: Riksmaten Ungdom
2018 nr 14 Riksmaten ungdom del 1 - Livsmedelskonsumtion
2018 nr 23 - Riksmaten ungdom del 2 - Näringsintag och näringsstatus