Jämlik hälsa

Jämlik hälsa

Har alla lika möjligheter till god hälsa?

Sverige är på många sätt ett välmående land där vi lever allt längre och mår allt bättre. Detta är dock inte fallet för hela befolkningen. Trots Sveriges höga levnadsstandard så visar forskning på skillnader i hälsa och dödlighet mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar, samt att klyftan mellan dessa grupper snarare har ökat de senaste 30 åren. Mellan människor med olika yrken, utbildningsnivå eller med olika stor inkomst finns idag stora skillnader i förväntad livslängd, sjukdomsrisk och hälsa. Barn och ungdomar med olika familjebakgrund har därför olika förutsättningar och möjligheter att leva ett aktivt och hälsosamt liv.

Tre av de vanligaste anledningarna till att barn och ungas förutsättningar för fysisk aktivitet begränsas är att vara tjej, att ha en eller flera funktionsnedsättningar eller att leva i socioekonomisk utsatthet.

Var fjärde pojke når rekommendationerna kring fysisk aktivitet, vilket går att jämföra med var femte flicka. Tonårstjejer är extra utsatta, endast 1 av 10 tio av tjejerna över 13 år når rekommendationerna. Vid granskning av barn och ungdomars idrottande framträder ett tydligt socioekonomiskt mönster där aktivitetsnivån är lägst i kommuner med hög andel av ekonomiskt utsatta familjer, samt bland små landsbygds- och glesbygdskommuner

Socioekonomiska faktorer spelar även in för möjligheten att delta på en organiserad fysisk aktivitet på fritiden. Vårdnadshavarens inkomstnivå spelar stor roll både för möjligheten att delta i en organiserad fysisk aktivitet samt för antalet aktiviteter barnet deltar i.

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så har personer med funktionsnedsättning samma rättigheter som andra och ska ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och idrott på samma villkor som andra. Undersökningar visar dock att personer med funktionsnedsättningar deltar i lägre utsträckning än andra i organiserad idrott.

I en rapport från Myndigheten för delaktighet, där ett brett åldersspann undersöks, svarar en tredjedel att de inte går på någon aktivitet regelbundet. Av dessa svarar 9 av 10 att de skulle vilja eller kanske skulle vilja utföra en fritidsaktivitet. Det är framförallt tre orsaker som de lyfter som anledningar till att de inte är aktiva idag: att de inte har råd, inte har någon vän eller bekant att delta med eller att de har svårt att ta sig till platsen för aktiviteten. För den yngre åldersgruppen i studien (16–25 år) har flera även svarat att de är rädda att inte känna sig välkomna.

Kost

En stor nordisk undersökning har visat att matvanorna hos barn och unga i de nordiska länderna är otillfredsställande. Samma undersökning visar även på att skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper i Sverige har ökat när det kommer till matvanor, något som lyfts fram som extra oroväckande. Även om det totalt sett är få som når upp till rekommendationerna slår utvecklingen hårdare mot vissa grupper. Pep-rapporten 2020 visar på samma mönster, att socioekonomi påverkar vad barn och unga äter. Exempelvis når barn och unga vars vårdnadshavare har en hög inkomst i större utsträckning rekommendationerna kring fisk, samtidigt som de även äter frukt och bär i större utsträckning. Studien visar även på ett samband mellan inkomstnivå och om en ätit grönsaker veckans alla dagar, där högre inkomstnivå innebär att en i större utsträckning äter grönsaker varje dag.

Källor:

SOU 2016:55, Delbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa. Det handlar om jämlik hälsa. Utgångspunkter för Kommissionens vidare arbete. Stockholm: Socialdepartementet
Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 17 (2013)
Pep-rapporten 2020
Norberg, R J. Idrotten och (o)jämlikheten – en introduktion. I Centrum för idrottsforskning, 2019.
Geidne, S. & Jerlinder, K. Jämlik idrott och funktionsnedsättningar. I Centrum för idrottsforskning, 2019.
Matthiessen, J., LF, A., HE, B., K, B., VK, K., Kørup, K., Thorgeirsdottir, H., E, T., Fagt, S., Nordiska ministerrådet & Nordisk Ministerråds sekretariat 2016, The Nordic Monitoring System 2011–2014: Status and development of diet, physical activity, smoking, alcohol and overweight, Nordisk Ministerråd, Copenhagen)