Frågor och svar
Frågor och svar
Hos vårdnadshavare väcks ofta många frågor, till exempel vad har ni gjort idag och har mitt barn ätit ordentligt? Men när ni nu börjar jobba mer synligt med att öka rörelse och näringsriktiga måltider i förskolan kanske andra typer av frågor dyker upp. Vi har sammanställt ett frågebatteri utifrån våra erfarenheter och den input vi samlat in. Hoppas de ska hjälpa er med svar på de svåra frågorna!
Vanliga frågor från vårdnadshavare
Vad är Generation Pep Förskola och varför arbetar ni med det?
I förskolans läroplan framgår tydligt att förskolan har ett uppdrag att främja barns hälsa och fysiska utveckling. Arbetet med hälsa är därför något vi varken vill eller kan undvika.
Generation Pep Förskola är en digital plattform framtagen av Generation Pep. Plattformen syftar till att samla kunskap, inspiration och konkretas verktyg för att förskolor enklare ska kunna arbeta med rörelse och hälsosamma måltider som en naturlig del av förskolans verksamhet. Vi har valt att arbeta med Generation Pep Förskola för att vi vill bli ännu bättre på att ge era barn en förskola som uppmuntrar till utveckling och lägger grunden för ett hälsosamt liv.
Vilka är Generation Pep?
Generation Pep är en icke vinstdrivande organisation som arbetar för att sprida kunskap och skapa engagemang kring barn och ungdomars hälsa. Målsättningen är att ena människor, organisationer och företag för att tillsammans underlätta för alla barn och ungdomar att leva ett hälsosamt liv. Initiativtagare är Kronprinsessparet, bakom initiativet står ledande svenska företag, stiftelser och ideella organisationer. Läs mer på www.generationpep.se
Har ni inte jobbat med hälsa på förskolan innan?
Era barns hälsa har alltid varit viktig för vår förskola. Det vi gör nu är att vi helt enkelt växlar upp genom att konkretisera det här arbetet än mer genom ökad struktur. Bland annat innebär vårt arbete med Generation Pep Förskola att vi nu har en pedagog som är ansvarig för arbetet med ökad rörelse, vår Pep-pedagog, och vi kommer nu säkerställa minst två utevistelser per dag samt pedagogledd rörelseaktivitet vid minst ett tillfälle varje dag. Vad gäller förskolans måltider kommer vi jobba än mer riktat även med detta och säkerställa att vi följer Nordiska Näringsrekommendationerna bland annat genom att servera fisk och skaldjur minst en gång per vecka samt vegetariskt två gånger per vecka.
Varför serverar ni lättmejeriprodukter?
På vår förskola försöker vi i största mån att följa de Nordiska Näringsrekommendationerna. Där rekommenderar man att äta mindre mättade fetter, och ett sätt att minska det intaget är att istället för fullfeta mejeriprodukter välja mejeriprodukter med lägre fetthalt.
Bakgrunden till Livsmedelsverkets råd är att alla, även barn, rekommenderas att äta mindre mättat fett för att minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar senare i livet. Om man väljer magra mjölkprodukter finns det mer utrymme för exempelvis oliv- eller rapsolja i matlagningen, så att balansen mellan fettsorterna blir så bra som möjligt.
Lättprodukter, som lättmjölk, lättfil och lättyoghurt innehåller mindre fett men lika mycket av alla andra viktiga näringsämnen som fetare produkter. Mager ost innehåller till och med mer näring än fetare ostsorter.
Vissa halvfeta produkter, som matlagningsgrädde och smörgåsfett kan innehålla tillsatser för att till exempel konsistensen inte ska påverkas negativt när en viss del av fettet tas bort. Det är bara tillsatser som är godkända ur ett hälsoperspektiv som får användas.
Varför får barnen inte lika mycket rött kött och charkprodukter?
Livsmedelsverket rekommenderar att både barn och vuxna ska äta max 500 gram rött kött och chark i veckan. Detta på grund av att rött kött (kött från fyrbenta djur) och charkprodukter har visat sig bidra till att risken att utveckla olika cancertyper ökar. För att värna om våra barns hälsa minskar vi därför vårt intag av rött kött och charkprodukter här på förskolan.
Kommer barnen aldrig få sitta still och vila?
Barn behöver vara fysiskt aktiva i minst 60 minuter per dag enligt rekommendationer från Världshälsoorganisationen (WHO). I dessa 60 minuter ska barn dessutom gärna få upp pulsen och bli lite svettiga. Som förskola vill vi främja barns utveckling, motorik och hälsa och då är rörelse centralt. Självklart kommer alla barn också få vila, vi kommer ha sagostunder, bygga i sandlådan och leka precis som tidigare. Det som skiljer är att vi nu lägger till lite ytterligare rörelse i organiserad form, och självklart sker detta utifrån barnens individuella premisser.
Kommer detta ta tid från annat arbete så som språkutveckling och andra delar i läroplanen?
Alla delar av läroplanen är viktiga för att barn ska kunna utvecklas. Självklart kommer vi ge lika stor vikt vid alla delar. Dessutom vet vi från forskning att fysisk aktivitet ökar barns koncentrationsförmåga så en rörelseaktivitet innan vi exempelvis har samling kan helt enkelt öka möjligheten att barnen kan ta till sig av det vi pratar om på samlingen.
Hur gör ni för att säkerställa att alla barn rör på sig?
På vår förskola ser vi det enskilda barnet och utgår från varje individs behov och möjligheter. De mindre barnen deltar i allt vi gör utifrån sin förmåga, likaså är det med barn som har någon form av funktionsvariation. Vi kommer också aktivt arbeta för att ge det stöd som behövs och anpassa rörelser för att alla ska kunna vara med, hela tiden utifrån sin egen förmåga.