Vi måste prata om vad som sker då vi lägger så mycket tid framför en skärm
Den 27 april publicerades Pep-rapporten 2022, Generation Peps årliga rapport om barn och ungas levnadsvanor i Sverige. Vi har ställt frågor om resultaten i Pep-rapporten 2022 till Anders Hansen, läkare, psykiatriker och författare som har skrivit en rad böcker om hur vår fysiska hälsa hänger ihop med vår psykiska hälsa.
Regelbunden fysisk aktivitet är en viktig frisksfaktor för psykisk hälsa - vad är det som händer i kroppen som gör att rörelse har denna effekt?
En mängd olika saker, blodflödet till hjärnan ökar. Nybildningstakten av nya hjärnceller snabbas på och nya små blodkärl bildas i pannloberna. Hjärnan bildar mer av signalsubstanserna dopamin, serotonin och noradrenalin. Faktum är att användningen av generna i hjärnans celler förändras om vi motionerar. Men minst lika viktigt är vad som händer i kroppen. För när hjärnan skapar vårt känslotillstånd använder den sig inte bara av vad som sker runt om oss utan även vad som sker i kroppen. Och motion stärker i princip alla av kroppens vävnader och organ. Hjärnan får därmed bättre ”ingredienser” när den skapar vårt subjektiva känslotillstånd.
Långvarig skärmtid är däremot en riskfaktor för psykisk ohälsa - hur påverkar stillasittande skärmtid vår hjärna?
Det är inte helt enkelt att svara på då det är ett nytt område men jag tror digitaliseringens viktigaste påverkan på oss är vad vi inte gör när vi lägger så mycket tid på skärmen. För när vi lägger fyra till fem timmar idag på våra telefoner knaprar det på något annat, dygnet har ju bara 24 timmar. Vi vet idag att unga, särskilt tonåringar, sover mindre, rör på sig mindre och träffas mindre IRL. Dessa faktorer, sömn, motion och att ses på riktigt, är skyddsfaktorer som urholkas allt mer i vår digitala tid.
Vad kan samhället och vuxna göra för att skapa miljöer runt barn och unga som stärker deras psykiska hälsa?
Det är ett problem som måste ses från många vinklar. Jag tror vi behöver reglering kring sociala medier. På samma sak som vi reglerar bil-, flyg- och läkemedelsindustrin måste vi reglera dessa bolag som blivit en del av vårt samhälles infrastruktur. Det har blivit uppenbart att det inte fungerar att låta bolagen göra det själva, de kommer i slutändan att prioritera vinst framför människors välbefinnande. Jag tror man i framtiden kommer se tillbaka och tycka att det var oerhört naivt att låta bolag implementera produkter som kom att ta fyra till sex timmar av barn och ungas varenda dag utan kontroll, insyn och reglering. En annan pusselbit är kunskap. Genom att lära sig mer om hur vi människor fungerar, och varför vi fungerar som vi gör kommer vi prioritera vårt välmående mer, det är min erfarenhet.