Årets Peppare finalist 1: Hej främling
Dags att lära känna en av årets finalister till Årets Peppare, som faktiskt var nominerade även förra året! Hej främling grundades år 2013 utanför Östersund och sedan dess har organisationen växt och finns idag på 50-tal platser i landet. Vi har pratat lite med verksamhetschef Emma Jangö om deras verksamhet och hur det känns att vara en av årets finalister till Årets Peppare 2024.
Berätta lite om er, vilka är ni och vad gör ni?
Hej främling är en nationell ideell förening som skapar livskraft och tillhörighet. Vi riktar oss särskilt till personer som står långt ifrån samhället, som har en önskan om att vara en del men som står utanför t.ex. föreningsliv och organiserad idrott. Vi drömmer om ett samhälle där vi säger hej till varandra, där alla har möjlighet att må bra, får höra till och har meningsfulla relationer. Därför bjuder vi in till kostnadsfria och öppna hälsofrämjande aktiviteter på 54 platser i Sverige.
Hur känns det att vara en av finalisterna till Årets Peppare?
Det känns förstås helt fantastiskt fint. Vi har ju följt Generation Pep och alla fantastiska finalister genom åren som gör fantastiska saker för att få fler i rörelse! För oss är fysisk, psykisk och social hälsa grunden för så mycket annat. Mår du bra i kropp och knopp så blir skolan, jobbet och hela livet enklare, i med- som motgång. Credden för allt vi gör ska gå till alla som ställer upp ideellt i Hej främling som initiativtagare, personer som är nyfikna på varandra och som bjuder in fler att vara en del av varandras vardag.
Vilka utmaningar möter ni i ert arbete och hur tar ni er an dem?
För oss är en stor utmaning att rörelsefrämjande organisationer som vår inte riktigt passar in i föreningsmallen. Vi är ingen idrottsförening som registrerar våra deltagare och vi kräver ingen medlemsavgift. Vi är heller inte organiserade med lokalföreningar som många folkrörelser är. Vi har valt vår väg för att ha så låga trösklar som möjligt för våra deltagare. Baksidan är att vi får kämpa mer för att finansiera vår verksamhet. Vi brukar säga att vi trollar med knäna, det är många bäckar små. Vi efterlyser större satsningar på verksamhet vi vet behövs för att nå en jämlik hälsa. Det finns färdiga förslag från statliga utredningar – t.ex. från utredningen Främja fys, som vi hoppas politikerna kommer prioritera för att investera i framtiden.
Vad behövs enligt er för att stärka barn och ungas hälsa i samhället?
Att få må bra och höra till är viktiga mänskliga rättigheter som tillhör alla, samtidigt är skillnaderna i samhället stora. Det skiljer till exempel sju år i förväntad levnadslängd mellan boende i Rosengård och Limhamn. Orsaken är ojämlika levnadsvillkor där skillnaderna just nu blir allt större. Så kan vi inte ha det! Det som vi tycker behövs är satsningar som jämnar ut skillnaderna. Om det inte tillförs mer resurser så behöver resurserna fördelas om så att även målgrupper som står utanför föreningsliv, t.ex. idrotten, får möjligheter till en god hälsa. Varje år går 13 000 unga från skola till utanförskap, vilket är helt orimligt. Vi måste göra annorlunda, om vi vill ha andra resultat. Sen finns det saker vi alla kan göra från och med nu. Vårt viktigaste tips är att säga hej, att fråga var barn och unga vill och sen, viktigast, lyssna på svaret och fråga unga hur de vill engagera sig. Vad kan de göra själva? Vad behöver de vuxnas stöd i? Tillsammans är vi nämligen oslagbara, men vi får inte glömma att vi har två öron och en mun av en anledning.