Jämlik hälsa

Enligt barnkonventionen, som är svensk lag sedan år 2020, har alla barn i Sverige rätt till bästa möjliga hälsa. Trots det ser barns och ungdomars möjligheter och förutsättningar till en god hälsa mycket olika ut.

Sverige är på många sätt ett välmående land där vi lever allt längre och mår allt bättre. Detta är dock inte fallet för hela befolkningen. Trots Sveriges höga levnadsstandard visar forskning på skillnader i hälsa och dödlighet mellan grupper med olika socioekonomiska förutsättningar, samt att klyftan mellan dessa grupper snarare har ökat de senaste 30 åren Socialdepartementet. Mellan människor med olika yrken, utbildningsnivå eller med olika stor inkomst finns idag stora skillnader i förväntad livslängd, sjukdomsrisk och hälsa [1] Folkhälsomyndigheten S. H. Mohammed et al.. Barn och ungdomar med olika familjebakgrund har därför olika förutsättningar och möjligheter att leva ett aktivt och hälsosamt liv Finansdepartementet.

Barns förutsättningar för idrott, lek och rörelse

Få barn i Sverige når rekommendationerna om i genomsnitt 60 minuter fysisk aktivitet per dag. I vissa fall handlar det om avsaknad av intresse för konventionella sport- och idrottsverksamheter, men i många fall handlar det om att barns förutsättningar till idrott, lek och rörelse ser mycket olika ut. Pep-rapporten 2023 visar bland annat samband och skillnader mellan barns och ungas fysiska aktivitetsnivå och faktorer som kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar så som vårdnadshavarnas utbildningsnivå, inkomstnivå och var vårdnadshavaren är uppväxt E. Annwall och M. J-son Höök Folkhälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten.

Idag når var fjärde pojke rekommendationerna kring fysisk aktivitet, vilket går att jämföra med var femte flicka. Tonårstjejer är extra utsatta där endast 1 av 10 tio av tjejerna över 13 år når rekommendationerna [5]. Vid en granskning av barn och ungdomars idrottande framträder ett tydligt socioekonomiskt mönster där aktivitetsnivån är lägst i kommuner med hög andel av ekonomiskt utsatta familjer, samt bland små landsbygds- och glesbygdskommuner J. Norberg R. et al..

Socioekonomiska faktorer spelar även in för möjligheten att delta på en organiserad fysisk aktivitet på fritiden. Vårdnadshavarens inkomstnivå spelar stor roll både för möjligheten att delta i en organiserad fysisk aktivitet samt för antalet aktiviteter barnet deltar i [5].

Barns förutsättningar till bra mat och kostvanor

En stor nordisk undersökning har visat att matvanorna hos barn och unga i de nordiska länderna är otillfredsställande J. Mathisen et al.. Samma undersökning visar även på att skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper i Sverige har ökat när det kommer till matvanor, något som lyfts fram som extra oroväckande. Även om det totalt sett är få som når upp till rekommendationerna slår utvecklingen hårdare mot vissa grupper.

Pep-rapporten 2023 visar på samma mönster, att socioekonomi påverkar vad barn och unga äter. Exempelvis når barn och unga vars vårdnadshavare har en hög inkomst i större utsträckning rekommendationerna kring fisk, samtidigt som de även äter frukt och bär i större utsträckning. Rapporten visar även på ett samband mellan inkomstnivå och om en ätit grönsaker veckans alla dagar, där högre inkomstnivå innebär att en i större utsträckning äter grönsaker varje dag [5].

Barnkonventionen och barns rätt till bästa möjliga hälsa

Sedan 1 januari 2020 gäller FN:s konvention om barnets rättigheter (artiklarna 1–42) som svensk lag (2018:1197). Barnkonventionen fastslår vilka rättigheter världens alla barn har, vilket innebär att alla barn från 0–18 år som bor eller vistas i Sverige har samma rättigheter Barnkonventionen.

Enligt barnkonventionen har alla barn rätt till bästa möjliga hälsa (artikel 24) och rätt till lek, vila och fritid (artikel 31) och samhället har en skyldighet att tillgodose dessa rättigheter. Artikel 24 och artikel 31 är därför viktiga att beakta i barns och ungas uppväxtvillkor.

ARTIKEL 24: ALLA BARN HAR RÄTT TILL BÄSTA MÖJLIGA HÄLSA
Alla barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Det innebär att alla barn har rätt till fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och har rätt att växa och utvecklas under förhållanden som främjar deras hälsa.

ARTIKEL 31: ALLA BARN HAR RÄTT TILL LEK, VILA OCH FRITID
Alla barn har rätt till lek, vila och fritid som är anpassad efter barnets ålder. Artikeln ska förstås som en helhet där de olika delarna lek, vila och fritid förstärker varandra. De är alla viktiga för barns utveckling, återhämtning och för förverkligandet av barns rättigheter FN:s kommitté för barnets rättigheter.

Barnkonventionen ska ses som en helhet och samtliga artiklar i konventionen utgår från de fyra grundprinciperna; artiklarna 2, 3, 6 och 12, Det innebär att dessa artiklar alltid ska beaktas i alla frågor som rör barn och unga, så även i arbetet med barns och ungas hälsa

ARTIKEL 2: ALLA BARN HAR SAMMA RÄTTIGHETER OCH LIKA VÄRDE
Alla barn har rätt till alla rättigheter i barnkonventionen, oavsett barnets eller vårdnadshavares bakgrund. Det innebär att inget barn får diskrimineras.

ARTIKEL 3: BARNETS BÄSTA SKA BEAKTAS I ALLA ÅTGÄRDER OCH BESLUT SOM RÖR BARN
Barnets bästa är barnkonventionens grundpelare och ska alltid beaktas i beslut och åtgärder som rör barn. Vad som är barnets bästa avgörs i varje enskilt fall med hänsyn till barnets egen åsikt och erfarenhet.

ARTIKEL 6: ALLA BARN HAR RÄTT TILL LIV, ÖVERLEVNAD OCH UTVECKLING
Barnets utveckling behöver beaktas ur ett helhetsperspektiv. Det handlar om barnets fysiska hälsa, men också den psykiska och sociala utvecklingen.

ARTIKEL 12: ALLA BARN HAR RÄTT ATT UTTRYCKA SIN MENING, TILL DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE
Alla barn som kan skapa sina egna åsikter ska få komma till tals och uttrycka dem i frågor som berör dem. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Enligt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning så har personer med funktionsnedsättning samma rättigheter som andra och ska ha möjlighet att delta i fritidsaktiviteter och idrott på samma villkor som andra Socialdepartementet. Undersökningar visar dock att personer med funktionsnedsättningar deltar i lägre utsträckning än andra i organiserad idrott S. Geidne och K. Jerlinder Myndigheten för delaktighet.

I en rapport från Myndigheten för delaktighet, där ett brett åldersspann undersöks, svarar en tredjedel att de inte går på någon aktivitet regelbundet. Av dessa svarar 9 av 10 att de skulle vilja eller kanske skulle vilja utföra en fritidsaktivitet. Det är framförallt tre orsaker som de lyfter som anledningar till att de inte är aktiva idag: att de inte har råd, inte har någon vän eller bekant att delta med eller att de har svårt att ta sig till platsen för aktiviteten. I den yngre åldersgruppen i studien (16–25 år) har flera även svarat att de är rädda att inte känna sig välkomna [14].