Vad innebär de nationella rekommendationerna kring fysisk aktivitet egentligen?
Folkhälsomyndigheten har tagit fram nationella rekommendationer och riktlinjer för fysisk aktivitet, både för barn och vuxna. De bygger i sin tur på rekommendationer från WHO. Vi har intervjuat Marita Friberg som är utredare på Folkhälsomyndigheten om rekommendationernas innebörd och hur såväl föräldrar, förskolor och skolor kan förhålla sig till rekommendationerna.
Hur skiljer sig de nya rekommendationerna mot tidigare?
Den främsta nyheten är rekommendationen om att minska stillasittandet. Huvudbudskapet i de svenska riktlinjerna är att bryta stillasittande med rörelse och att all rörelse är bättre än ingen. I riktlinjerna betonas att barn och ungdomar behöver röra sig mer och sitta still mindre för att skapa goda förutsättningar för en hälsosam utveckling. Den rekommenderade mängden av pulshöjande och muskelstärkande fysisk aktivitet skiljer sig däremot inte så mycket åt mot tidigare rekommendationer från WHO.
Vad innebär det att de nu är nationellt antagna?
Riktlinjerna innehåller rekommendationer för alla befolknings- och åldersgrupper i Sverige, oavsett kön, kulturell bakgrund, socioekonomisk status eller funktionsnedsättning. Riktlinjerna ger även vägledning till organisationer och verksamheter som arbetar med att främja fysisk aktivitet och minska stillasittandet inom en rad sektorer och arenor. Att vi nu har antagna svenska riktlinjer och rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande stärker den nationella samordningen och ger stöd i det regionala och lokala arbetet.
Hur ska föräldrar förhålla sig till de här rekommendationerna, hur vet man om barnet får upp tillräcklig puls exempelvis?
Barn och ungdomar är fysiskt aktiva på olika ansträngningsnivåer i hemmet, i skolan och på fritiden, samt under promenader, cykling, inlines och liknande. En del av dessa aktiviteter är mer ansträngande och ger ökad puls och andning, så kallad pulshöjande fysisk aktivitet. Föräldrar kan underlätta och stimulera till rörelse i vardagen och ge möjlighet till en variation av aktiviteter. Kom ihåg, det är inte bara svettig träning som räknas! Lite rörelse är bättre än inget, och fysisk aktivitet främjar hälsan för barn och ungdomar även om de inte når rekommenderad nivå av pulshöjande fysisk aktivitet.
Finns det stöd eller tips till förskolor och skolor som vill arbeta för att nå rekommendationerna?
Yngre barn rör sig spontant när tillfälle ges, äldre barn kan behöva stöd och stimulans för att vara fysiskt aktiva. Att ge barn i förskola och skola möjligheter att vara utomhus bidrar både till mer fysisk aktivitet och till deras utveckling. Aktiviteter kan ingå som en naturlig del i att leka, springa och hoppa, eller som en del i planerad undervisning.
Exempel på stödmaterial
Boverkets digitala exempelsamling ger inspiration och kunskap om planering, utformning och förvaltning av goda lärmiljöer. Mer information: Skolor och förskolor – exempelsamling - Boverket
Skolverkets inspirationsmaterial Mer rörelse i skolan ger exempel på hur skolor kan arbeta med mer rörelse under skoldagen; före, under, mellan och efter lektioner. Materialet vänder sig till rektorer och lärare. Mer information: Mer rörelse i skolan - Skolverket
Riksidrottsförbundets arbete för mer rörelse i skolan, i samverkan med kommuner och andra huvudmän. Mer information: Rörelsesatsning i skolan - Riksidrottsförbundet
Pep Förskola - ett kostnadsfritt verktyg för förskolepedagoger att använda i sitt arbete för en aktiv och hälsosam förskoledag. Mer information: Generation Pep Förskola
Pep Skola - ett kostnadsfritt verktyg för pedagoger att använda i sitt arbete för aktivare och hälsosammare skoldagar. Mer information: Generation Pep Skola
Nedladdningsbart material utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer för fysisk aktivitet framtaget av Generation Pep. Läs mer och ladda ner kostnadsfritt: Riktlinjer för fysisk aktivitet