Övervikt och fetma hos barn
Den 2 juni uppmärksammas ätstörningar över hela världen. Ätstörningar är ett vitt begrepp som innefattar allt från att äta för lite till att äta för mycket, och en rad andra beteenden. För att uppmärksamma det faktum att andelen barn med fetma i Sverige femdubblats sedan 1990-talet fokuserar Generation Pep den här veckan på att lyfta fakta kring frågan barn med fetma och övervikt. Dels vill vi bidra med mer kunskap i frågan, men vi vill också ge konkreta råd och tips till dig som vuxen som har barn med fetma eller övervikt i din närhet.
Det är ett svårt ämne som många känner sig obekväma att närma sig, vi hoppas att ni med hjälp av våra experter ska känna er mer trygga i att ta samtal som är livsviktiga. För att ge er bra tips på vägen har vi träffat två experter på området, Erik Hemmingsson och Karolina Palmberg.
Först ut kommer Erik kommer berätta mer om bakgrunden till barn med övervikt och fetma, och sedan kommer Karolina dela med sig av handfasta tips. Karolinas inlägg hittar du här.
Erik Hemmingsson, forskare på Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm
Hej Erik, kan inte du berätta lite mer om dig själv och din forskning?
Jag arbetar som forskare (docent) på GIH i Stockholm, samt skriver populärvetenskapliga böcker och krönikor. Min forskning handlar främst om epidemiologiska studier kring effekter av sociala faktorer och livsstil på övervikt och andra folksjukdomar. Några av de saker jag brinner för att hjälpa människor med övervikt till en bättre hälsa och mindre skuld och skam, eftersom det finns så många fördomar om övervikt.
Varför ökar andelen barn med fetma och övervikt i Sverige?
Främst därför att vi förändrat vår levnadsmiljö på ett sätt som vår biologi inte är anpassad för. Vi människor är därför lite som kaktusar i en regnskog just nu, våra kroppar har svårt att hantera överflödet. Jag tänker främst på den processade skräpmaten, tillsatt socker, den tillhörande marknadsföringen och alla lockerbjudanden. Men även faktorer som bostadsområde, föräldrars utbildningsnivå, genetik, stress, otrygghet och stillasittandet bidrar. Men det finns också fortfarande mycket vi ännu inte känner till om varför vissa barn har så lätt att gå upp i vikt.
Vilka faror finns för barn med övervikt och fetma, både direkt och senare i livet?
Värst är utan tvekan all mobbing och stigmatisering, som riskerar skapa allvarliga psykologiska konsekvenser, t ex på deras självkänsla, men även socialt utanförskap. De kan också lätt fastna i en situation där de utvecklar ett konstigt förhållande till mat och bantning, som i längden kan bli ganska destruktivt. För barn med övervikt gäller det därför att slå vakt om deras psykiska, emotionella och sociala hälsa. De fysiska hälsoutmaningarna kommer vanligtvis långt senare i livet.
Var någonstans kan man som vårdnadshavare få hjälp om man har ett barn som lider av övervikt eller fetma?
Att vara förälder till ett barn med övervikt är genuint tufft, och det är lätt att skuldbelägga sig själv. I dagsläget är vården väldigt bristfällig, och den som finns har ofta ett överdrivet fokus på kalorierna, istället för att försöka ta reda på orsakerna till övervikt (som kan skilja från barn till barn). Att barnet har en stabil, trygg, varm och stöttande familj, där fokus ligger på hur man mår på insidan, är extremt viktigt. Föräldrar kan få viss hjälp från böcker, men det gäller också att lita på sitt egna förnuft.
Frågan om barn med övervikt och fetma är inte enkel, men genom att vi tillsammans både jobbar för att bryta stigmat som finns kring övervikt och fetma, men också sprider fakta om frågan och det stöd som finns så kan vi tillsammans stötta både föräldrar och barn. Vill du läsa mer tipsa vi här om Eriks bok ”Slutbantat”.