Småbarnsföräldrars perspektiv på skärmtid och hälsovanor
Under våren 2025 genomförde Generation Pep en riksomfattande undersökning i samarbete med Lysio Research, med syfte att kartlägga småbarnsföräldrars syn på skärmtid, matvanor, fysisk aktivitet och hushållsansvar i familjer med barn i åldrarna 1–5 år. Undersökningen samlade in svar från 1 006 föräldrar via en webbpanel och ger en inblick i de utmaningar och prioriteringar föräldrar möter i sin vardag. Resultaten presenterades vid ett seminarium under Almedalsveckan.
Huvudresultat i korthet:
Skärmtid – ett verktyg för vardagen
De flesta föräldrar (54 %) uppger att deras barn har mer än en timme skärmtid per dag, trots rekommendationen om max en timme för barn mellan 2-5 år. För många handlar skärmanvändning om att få vardagen att fungera – exempelvis för att laga mat, arbeta eller få en stunds vila. Nästan 6 av 10 föräldrar har tydliga regler kring skärmtid, men många försöker balansera användandet med andra aktiviteter som utevistelse.
Enligt undersökningen upplever föräldrar med lägre inkomster (under 10 000 kr/mån) att skärmtid är en vanligare lösning för att få tid att hantera vardagssysslor, jämfört med högre inkomstgrupper.
- 49 % av föräldrarna ser skärmtid som ett sätt att få tid för andra sysslor.
- 44 % ser skärmen som en avkopplande aktivitet efter en dag på förskolan.
Matvanor – en fråga om ekonomi
Trots att en majoritet av föräldrarna (85 %) uppger att deras barn äter tillräckligt, visar undersökningen att socioekonomiska skillnader spelar en stor roll. För föräldrar med hushållsinkomster under 10 000 kr/mån uppger 33 % att deras barn äter för lite. Ekonomin påverkar också matinköpen, där 44 % av föräldrarna säger att priset är den avgörande faktorn.
- 75 % av kvinnorna känner till rekommendationerna om frukt och grönt, jämfört med 67 % av männen.
- Föräldrar med högre inkomster är mer benägna att känna till dessa rekommendationer.
Fysisk aktivitet – många aktiva, men inte alla
Två av tre barn deltar i någon form av fysisk aktivitet varje vecka. Det är något fler män än kvinnor som uppger detta. Trots den låga oron för att barnen rör sig för lite, sker många barns fysiska aktivitet i organiserade former snarare än i spontan lek.
Hushållsansvar – kvinnor bär det största lasset
Undersökningen visar att kvinnor i högre grad tar ansvar för vardagsplaneringen, matlagning och hushållsarbete. 51 % av kvinnorna uppger att de har huvudansvaret för barnens planering, medan endast 3 % av männen gör samma sak. Män upplever i större utsträckning att ansvaret är jämnt fördelat, vilket pekar på en skillnad i upplevelse snarare än i faktisk arbetsfördelning.
BVC – en kvinnodominerad arena
Könsskillnaderna syns även i kontakten med barnhälsovården. 82 % av kvinnorna uppger att deras barn deltagit i samtliga BVC-besök, jämfört med 63 % av männen. Nästan hälften av kvinnorna (46 %) deltar på BVC-besök själva, medan män oftare går tillsammans med sin partner. Vanligaste orsaken till att en förälder inte är med är arbetsrelaterade skäl.
- 46 % av kvinnorna har deltagit själva på BVC-besöken.
- 54 % uppger att den andra föräldern inte kan delta på grund av arbete.
Slutsatser
Undersökningen ger oss viktig insikt i föräldrars vardag och de utmaningar de möter när det gäller att balansera skärmtid, matvanor och fysisk aktivitet. Det framgår tydligt att socioekonomiska faktorer påverkar både barnens hälsa och föräldrarnas val i vardagen. Vidare belyser undersökningen de könsskillnader som finns inom både hushållsarbete och vård av barn.