Årets Peppare finalist 2: Oscar Mikaelsson
Oscar Mikaelsson är lärare mot Fritidshem och Idrott och Hälsa vid Katarina Norra skola. Han är en av finalisterna för priset Årets Peppare 2025 som delas ut vid Idrottsgalan.
Berätta lite om dig och vad du gör?
Mitt namn är Oscar Mikaelsson, jag är lärare mot Fritidshem samt Idrott och Hälsa. Just nu har jag 6 idrottslektioner i veckan med årskurserna 1 och 2, samt att jag är fritidslärare för årskurs 1. Mitt mål är att skapa goda förutsättningar för alla mina elevers välmående under alla delar av deras skoldag.
Hur känns det att vara en av finalisterna till Årets Peppare?
Det känns helt otroligt. Jag trodde aldrig att man skulle bli uppmärksammad på det här sättet, än mindre nominerad till finalist. Det är oerhört kul, då det känns som att man har hittat ett koncept som uppskattas av fler än bara mig själv och eleverna närmast mig.
Vilka utmaningar möter du i ert arbete och hur tar du dig an dem?
Det kan vara ganska klurigt ibland att försöka hitta nya och roliga sätt att sätta spex på idrottslektionerna, då dem generellt kan vara lite tråkiga. Ibland blir det även svårt att hinna med all förberedelse inför lektioner, då lektionerna kan ligga med bara några minuters mellanrum mellan varandra. Då får man ibland ha på sig sin utklädnad även när man hämtar in eleverna, vilket tar bort lite av spänningen kring vad nästa tema kommer att vara.
Sedan finns alltid utmaningen att Idrott och Hälsa är ett väldigt känsloladdat ämne. En stor utmaning är att försöka få alla elever att vilja hänga på och upptäcka rörelseglädjen. Genom att ta in fritidshemspedagogiken, men framförallt äventyrspedagogiken, in i idrottssalen når man fler elever än vad man annars skulle göra. Även de elever som tycker att tävlingar, sporter, idrottsmoment är jobbiga, skamliga eller stressande vill då vara med, för idrottsmomenten blir avdramatiserade och skapar en större lekfullhet.
Vad behövs enligt dig för att stärka barn och ungas hälsa i samhället?
Det viktigaste som jag anser det är ett engagemang från den vuxna befolkningen, att man vågar bjuda på sig själv. Det krävs oftast oerhört lite i form av energi och tid för att skapa roliga och minnesvärda moment hos våra barn, utan det räcker oftast med att man engagerar sig och bjuder lite, lite på sig själv. Barn känner av detta, de ser att vi vuxna är trygga och roliga, vilket smittar av sig till deras välmående och trygghet. Finns det fler vuxna som kan vara trygga förebilder för barn, även inom fysiska moment, så tror jag att det kommer att sprida ringar på vattnet och skapa större förutsättningar för barn och ungas hälsa.