Fakta och stöd

Förskola

Fakta och stöd

Vi vill att det ska vara enkelt att arbeta med Pep Förskola, men vi vill också att verktyget ska inspirera er som anställda och vara till hjälp i att underlätta ert arbete. Här har vi samlat lite information och fakta om frågor som tangerar vårt område där vi också hänvisar vidare till andra organisationer eller myndigheter som är experter på området.

Generation Pep Förskola har stöd i läroplanen

Vi vet att många förskolor har en stark vilja att jobba mer med fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, men ibland kan man stöta på frågor från såväl ledning som föräldrar. Därför har vi samlat ett dokument där vi tydligt visar hur Generation Pep Förskola är en naturlig del av förskolans läroplan och hur arbetet jackar i varandra. Ni kan läsa mer om det här (PDF).

Fördjupa era kunskaper om en rörelserik förskola  

Carina Andersson och Ulrika Fagerström är båda förskollärare och arbetar tillsammans på Bergakottens förskola i Västerås och föreläser för yrkesverksamma i förskolan om barns fysiska aktivitet. De har tillsammans skrivit boken Rörelseglädje för hållbara barn– Fysisk aktivitet och välbefinnande i förskolan (Gothia Fortbildning, 2020). Ett utdrag ur boken kan du ta del av här (PDF).

I bokens första del får du kunskap om barns motoriska utveckling, vikten av fysisk aktivitet och hur du kan hjälpa barnen till ökad medvetenhet om rörelse, hälsa och en hållbar livsstil. Författarna ger en historisk bakgrund, belyser olika begrepp och faktorer som påverkar våra möjligheter till rörelse samt lyfter betydelsen av återhämtning. Vila, sömn, yoga och meditation är delar som tillsammans med den fysiska aktiviteten ger en bra balans för ett hållbart liv.  

Bokens andra del består av illustrerade övningar som tränar grundrörelser och avslappningsövningar för både barn och vuxna. Det konkreta materialet blir ett stöd för dig att inspirera och uppmuntra barnen att vara fysiskt aktiva och ge dem förutsättningar till vanor för hälsa och välbefinnande både nu och i framtiden.   

Boken Rörelseglädje för hållbara barn vänder sig i första hand till yrkesverksamma i förskolan men fungerar också som inspiration till alla som har barn omkring sig och vill uppmuntra till fysisk aktivitet och rörelseglädje.    

Ni kan läsa mer om boken här.

Som förskola i Generation Pep Förskola har ni förmånen att beställa boken till ett rabatterat pris. Använd rabattkoden: rorelsegladje_20.

Förskolans digitaliseringsuppdrag

Sedan hösten 2019 har förskolan i läroplanen även fått ett digitaliseringsuppdrag där förskolan ska introducera barn till digitala verktyg. Vi på Generation Pep tycker att digitalisering är fantastiskt och det har öppnat många dörrar för världen och dess utveckling. Emellertid är det viktigt att hantera digitalisering på rätt sätt så att det inte sker på bekostnad av vår hälsa.

Vad säger forskningen om skärmtid och barn?

Den stillasittande skärmtiden breder ut sig hos både vuxna och barn, och ofta innebär det också att vi kanske rör oss mindre.

I Pep-rapporten 2020 kunde vi se att över hälften av alla barn i åldern 4-6 år satt stilla 1-2 timmar framför en skärm efter förskolans slut. Världshälsoorganisationen, WHO, kom under 2019 med riktlinjer för barn och ungas skärmtid och sa då att barn i förskoleåldern skall ha max en timmas stillasittande skärmtid per dag. Idag vet vi dock som sagt att många barn sitter stilla framför en skärm betydligt längre än så.

Vill ni fördjupa era kunskaper om skärmtid och barn kan ni också titta på Anders Skärmskola, en kort serie av filmer vi tagit fram tillsammans med vår Pep-ambassadör Anders Hansen. Klicka här för att se filmerna.

Källa:

WHO

Hur skapar vi en inkluderande förskola?

Att skapa en inkluderande förskola där alla barn har möjlighet att vistas är såklart målet för alla, men det är inte alltid enkelt. Myndigheten för delaktighet (MFD) har tagit fram en rapport om just detta. Delar av rapporten finns att läsa här nedan, och finns i sin helhet att ta del av här.

Genom att skapa tillgänglighet kan man undvika särlösningar. Särlösningar hindrar barnet från att vara en del av sammanhanget och gemenskapen i förskolemiljön. Tex ramp istället för trapp så att alla barn kan komma in samma väg till förskolan. Eller skapa inomhusmiljö som inte begränsar ljudkänsliga barn, istället för att behöva sära dem från gruppen.

Särlösningen riskerar att skapa ett utanförskap för det enskilda barnet. Utanförskapet kan motverkas av en inkluderande verksamhet som är anpassad för en mångfald av behov hos barnen.

För barnets möjlighet till delaktighet och ur ett tillgänglighetsperspektiv är möjligheten till tillgänglighet och inkludering ytterst önskvärt. Det ska vara möjligt för ett barn med rullstol att ta samma väg som sina kamrater. Faktorer för att nå tillgänglighet och inkludering är även fler ljudabsorbenter för en bättre ljudmiljö, anpassade utemiljöer och tillgängliga lärmiljöer. En anledning till bristen på anpassning kan ofta vara resurser, men kan också bero på brist på rutiner liksom invanda förhållningssätt.

Dålig ljudmiljö är en aspekt som inverkar negativt på koncentration, trivsel och möjligheterna till ett socialt sammanhang. Ljudmiljön beror till stor del på den fysiska utformningen av en plats men kan även formas av organisatoriska eller psykosociala aspekter. Dålig ljudmiljö uppstår oftast på platser med hög exponeringsgrad. Stora rum med lite avskärmning. Tex kan mindre bord med färre fasta sittplatser vid lunchen underlätta koncentration och möjlighet till social samvaro.

Ljudabsorbenter på väggar och tak, textilier och stoppade möbler är inslag som ger förutsättningar att skapa en god ljudmiljö.

Hur skapar vi inom förskolan de bästa förutsättningarna för barnen att få vara fysiskt aktiva på våra förskolor idag?

Här nedan kommer en lista med tips på enkla förbättringsförslag på hur förskolan kan bredda perspektivet för att tillämpa ett mer aktivt och medvetet hälsofrämjande pedagogik när det kommer till fysisk aktivitet.

Utveckla utformningen av gårdarna:

  • Öka barnens tillgängliga yta genom att flytta stängsel eller ta upp grindar.
  • Skapa fler passager med möjligheterna att springa runt olika gårdselement som:
    - förrådshus
    - dunge eller buskage
    - kulle
    - förskolebyggnaden (genom att flytta stängsel)

Tydliggör arbetssätt i styrdokument för fysisk aktivitet. Förslag på innehåll:

  • minimitid ute
  • utevistelse varje dag
  • utevistelse både för- och eftermiddag
  • möta föräldrarna utomhus
  • organiserad påklädning
  • etablera rutiner för öppethållande av grindar
  • begränsa ej pedagogiskt motiverad skärmtid
  • personalbeteendet – stimulera barn till rörelse i samband med utevistelse.

Barn behöver utrymme för att pröva sina kroppar, sitt mod och sociala förmågor

Barn och unga söker sig till utemiljöer som erbjuder fysiska utmaningar och kompiskontakter, som väcker deras engagemang och nyfikenhet. Den fysiska miljön är deras utvecklingsmiljö och platsen där förutsättningarna grundläggs för deras framtida hälsa, välbefinnande och engagemang för sin sociala och fysiska omvärld.

Den fysiska planeringen enligt plan- och bygglagen, PBL, har visat sig vara ett viktigt verktyg för att långsiktigt kunna säkra barns och ungas tillgång till en god utemiljö. Därför har Boverket tagit fram allmänna råd till 8 kap. 9 § andra stycket samt 10-11 §§ PBL (BFS 2015:1 FRI).

En åtgärd som kan ha betydelse för barns framtida hälsa är att se till så att förskolans gård följer Boverkets allmänna råd och vägledning om friyta,