Pep-rapporten

1 av 10 vårdnadshavare är oroliga för att familjens ekonomiska situation påverkar barnens behov eller mående.  

1 av 3 vårdnadshavare med låg inkomst har haft ekonomiska svårigheter med att betala barnens aktiviteter.  

2 av 10 barn vars vårdnadshavare har en låg inkomst är oroliga för sin familjs ekonomiska situation.  

Barn som är oroliga för familjens ekonomiska situation skattar sin generella hälsa sämre än de barn som inte känner oro för familjens ekonomiska situation. 

2 av 10 barn når rekommendationen om 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  

4 av 10 barn äter grönsaker varje dag och i genomsnitt äter de 260 gram grönsaker och frukt per dag.  

Knappt 1 av 10 barn äter grönsaker, frukt och fisk enligt kostråden. Barn vars vårdnadshavare har en hög inkomst äter i högre utsträckning frukost varje dag jämfört med de barn vars vårdnadshavare har en medel eller låg inkomst.  

5 av 10 barn vars vårdnadshavare har en låg inkomst går på en aktivitet på fritiden, medan 8 av 10 barn till vårdnadshavare med hög inkomst gör detsamma.  

Ungefär hälften av alla barn tar sig aktivt till skolan eller förskolan. Andelen barn som cyklar till skolan ökar med vårdnadshavarens inkomstnivå.  

3 procent av barn både rör på sig enligt rekommendationen samt äter frukt, grönsaker och fisk enligt kostråden. 

Barn och ungdomar som rör på sig mindre, har mer stillasittande skärmtid, som i lägre utsträckning äter enligt kostråden och har vårdnadshavare med låg inkomstnivå upplever i större utsträckning symptom av psykisk ohälsa.  

Barn och ungdomar som rör på sig regelbundet upplever mindre psykisk ohälsa, medan barn och ungdomar som har längre tid stillasittande framför en skärm upplever mer psykisk ohälsa.  

2 av 10 barn och ungdomar når rekommendationen kring fysisk aktivitet. Redan från fyra års ålder syns en skillnad mellan könen där en större andel av flickorna inte når rekommendationen jämfört med pojkarna. • Barn och ungdomar äter i genomsnitt bara hälften av den rekommenderade mängden frukt och grönsaker per dag, och endast 4 av 10 uppger att de äter grönsaker varje dag.   

1 av 10 barn och ungdomar når Livsmedelsverkets kostråd kring frukt och grönsaker samt fisk. Detta trots att nästan alla vet att de bör äta mer fisk och grönsaker och generellt har en hög kunskap om vad de bör äta för att må bra.  

Endast hälften av barn och ungdomar tar sig till skolan eller förskolan på ett aktivt sätt.  

7 av 10 barn och ungdomar går på en fysisk aktivitet på fritiden. Det finns dock ett tydligt samband kopplat till inkomstnivå där andelen som deltar i en aktivitet sjunker med vårdnadshavarens inkomstnivå.  

Många barn och ungdomar spenderar flera timmar stillasittande framför en skärm utanför lektionstid. Drygt 1 av 10 barn mellan fyra och sex år har en skärmtid på tre timmar eller mer, bland tonåringarna är det 1 av 4 som har en skärmtid på fem timmar eller mer.  

Bara fyra procent av barn och ungdomar både rör på sig enligt rekommendationen och äter enligt kostråden kopplat till frukt och grönsaker samt fisk. 

Endast 2 av 10 barn når den rekommenderade mängden fysisk aktivitet. Tonårstjejer är den grupp där lägst andel når rekommendationen.  

Många barn deltar i någon typ av fysisk aktivitet på fritiden. Rapporten visar dock att vårdnadshavarens inkomstnivå kan spela roll för både möjligheten att delta och för antalet aktiviteter barnet sedan går på.  

Knappt hälften av alla barn har angett att de ätit grönsaker varje dag och lika få har angett att de ätit fisk enligt rekommendationen. Matvanorna tenderar även att bli sämre med åldern där tonåringarna är den grupp där lägst andel når rekommenderad mängd fisk och där endast 20 procent angett att de ätit frukt och bär varje dag.  

1 av 4 barn har angett att de har idrottsundervisning en gång per vecka och majoriteten önskar mer undervisning än vad de har idag. Oavsett mängden undervisning de har idag är det få som önskar mindre.  

Stillasittande skärmtid konkurrerar om barns tid, och tonåringar spenderar mest tid framför skärmen. Nästan var fjärde tonåring har angett att de sitter stilla framför en skärm i fem timmar eller mer.  

Vuxna är viktiga förebilder för såväl fysisk aktivitet som matvanor. Barn vars vårdnadshavare själva inte rör på sig är i större utsträckning inaktiva. Dessutom verkar vuxnas närvaro vid middagsbordet ha en positiv inverkan på barns matvanor.  

Endast 14 procent av de barn som ingår i studien rör på sig i den utsträckning de behöver samt äter tillräckligt av det som kroppen mår bra av. 

Andelen som rapporterar att de når rekommendationen om 60 minuter fysisk aktivitet per dag är större i denna studie än i andra studier, men mönstren från andra undersökningar går igen – flickor rör sig mindre än pojkar och tonåringar mindre än yngre barn. Detta trots att de flesta tonåringar anger att de tycker om att röra på sig.  

De flesta barn går regelbundet på någon form av organiserad fysisk aktivitet, men det finns stora socioekonomiska skillnader och andelen föreningsaktiva avtar redan efter nioårsåldern.  

Barn och unga vet ofta vad som är nyttigt att äta, men få följer kostråden. Endast fyra av tio barn har angett att de äter grönsaker varje dag och två tredjedelar anger att de oftast eller nästan alltid äter mjukt, vitt bröd.  

Stillasittande med skärmar är en tuff konkurrent om barn och ungas tid – sex av tio tonåringar spenderar tre timmar eller mer per dag sittandes framför en skärm utanför lektionstid.  

Ungefär fyra av tio barn och unga i studien har angett att de har någon typ av fysisk aktivitet i skolan utanför idrottsundervisningen, exempelvis rörelsepauser under lektionen, men skillnaderna mellan de olika åldersgrupperna är stora.   

Vuxna förebilder är viktiga för såväl fysisk aktivitet som matvanor. Barn till aktiva föräldrar rör sig mer själva, och barn som äter middag tillsammans med vuxna får i sig mer grönsaker och fisk.