Barn och ungas skärmtid – huvudresultat från Generation Peps undersökning hösten 2025

;

Skärmar är en självklar del av barns vardag – men omfattning, innehåll och effekter ser olika ut för yngre och äldre barn. På uppdrag av Generation Pep har Lysio Research genomfört en enkätundersökning bland 333 barn och unga 6–17 år i Lysios barnpanel Junio hösten 2025. Syftet har varit att kartlägga hur mycket skärmtid barn har, vad de gör på skärmen och hur skärmanvändningen hänger ihop med sömn, fysisk aktivitet, hälsa och välmående.

Hur mycket skärmtid har barn och unga?

På en vanlig skoldag använder barn och unga i genomsnitt cirka 2,5 timmar skärm utanför lektionstid.
Skillnaderna mellan åldersgrupperna är tydliga:

Yngre barn (6–9 år): i snitt 1,6 timmar per dag
Äldre barn (10–17 år): i snitt 3,0 timmar per dag

Äldre barn är alltså nästan dubbelt så mycket vid skärmen på vardagar jämfört med de yngre. Bland äldre barn använder 16 procent skärm 5–6 timmar per dag och 3 procent 7 timmar eller mer. Motsvarande nivåer är i princip obefintliga bland de yngre.

På lediga dagar ökar skärmtiden för alla.
Genomsnittet är 3,8 timmar per dag:

Yngre barn (6–9 år): 2,9 timmar
Äldre barn (10–17 år): 4,3 timmar

Yngre barn nästan fördubblar därmed sin skärmtid under helger och lediga dagar jämfört med vanliga skoldagar.

Vad gör barn och unga på skärmen?

Yngre barn (6–9 år):

Tittar mycket på filmer, serier och YouTube – drygt hälften gör det minst en timme per dag.
Spelar spel, oftast mindre än 1 timme eller 1–2 timmar per dag.
Läser eller lyssnar på böcker, artiklar eller nyheter i någon utsträckning varje dag.
Använder nästan inte sociala medier alls – 97 procent svarar att de inte använder det.
Lägger relativt lite skärmtid på att prata med vänner eller göra skolarbete digitalt.

Äldre barn (10–17 år):

Nästan alla tittar på filmer, serier och YouTube dagligen.
Två av tre använder sociala medier varje dag.
Nio av tio pratar med vänner via chatt eller videosamtal dagligen.
Skolarbete sker i högre grad digitalt – 84 procent gör skolrelaterat arbete på skärm varje dag.
Spel är vanligt – drygt fyra av fem spelar dagligen.

Det samlade tidsindexet i rapporten visar att äldre barn använder skärmen mer inom alla aktiviteter jämfört med yngre barn, med särskilt stora skillnader när det gäller sociala medier och digitalt umgänge.

Regler för skärmtid – och barns önskan att minska

Reglerna är vanligast bland de yngsta och minskar tydligt med åldern.

Bland 6–7-åringar har 77 procent alltid regler för skärmtid.
Bland barn äldre än 7 år har 53 procent regler för hur länge de får använda skärmar och 58 procent regler för hur sent på kvällen de får vara vid skärm.
För barn 8–9 år är regler om kvällstid mycket vanliga, nästan fyra av fem har sådana. Bland barn 10–17 år är motsvarande andel 51 procent.

Bland barn över 7 år som inte har regler för tidslängd eller hur sent de får använda skärm önskar 12 procent att de hade sådana regler. I samma grupp vill knappt två av fem minska sin skärmtid, och viljan att minska är tydligast hos de äldre barnen:

Yngre än 10 år: 20 procent vill minska sin skärmtid
10–17 år: 43 procent vill minska sin skärmtid

Många av de barn som vill minska skärmtiden upplever att de skulle kunna få stöd från vuxna hemma eller i skolan för det.

Hur påverkas sömn, stress och känslor?

Känslor efter skärmanvändning:

Både yngre och äldre barn uppger framför allt att de känner sig trötta efter skärmtid – drygt två av fem.
Yngre barn känner sig oftare glada än äldre efter skärmanvändning.
Äldre barn upplever oftare känslor av att vara uttråkade, stressade eller ensamma, men nästan hälften känner sig också avslappnade efter skärmanvändning.

Sömn och stress:

Den största andelen upplever inte att skärmanvändningen påverkar deras sömn.
Bland de som upplever påverkan är det fler som tycker att skärmtiden försämrar sömnen än förbättrar den.
Äldre barn (10–17 år) uppger i högre utsträckning än yngre att skärmtiden påverkar deras sömn negativt.
Nästan var tredje 10–17-åring känner ibland eller ofta stress över vad andra lägger upp på sociala medier.

Fysisk aktivitet, hälsa och reklam

Trots hög skärmtid är den fysiska aktiviteten relativt lik mellan yngre och äldre barn:

Majoriteten (67 procent) är fysiskt aktiva minst 1 timme per dag
Medelvärdet för fysisk aktivitet är 1,5 timmar per dag i båda grupperna.
Drygt fyra av fem (84 procent) upplever att deras hälsa i någon grad är bra.
Yngre barn skattar sin hälsa högre än äldre (4,5 av 5 jämfört med 4,1 av 5).

En stor andel barn ser reklam för godis, läsk, snabbmat och snacks på skärmen, och både yngre och äldre barn uppger att sådan reklam ibland påverkar deras sug efter det som visas.

Vad vill barn göra istället för skärmtid?

När barnen själva får välja vad de hellre skulle vilja göra mer av istället för skärmtid är svaret tydligt:

Drygt tre av fem vill vara mer med kompisar – det är det vanligaste önskemålet i alla åldrar.
Många vill också pyssla, läsa, spela musik, vara med familjen eller röra på sig mer.
Äldre barn (10–17 år) anger i något högre grad än yngre att de vill sporta eller röra på sig mer.

Sammanfattande slutsatser

Äldre barn använder skärmar betydligt mer än yngre, både på vardagar och helger, och inom fler typer av aktiviteter – särskilt sociala medier och digitalt umgänge.
Regler för skärmtid minskar med åldern, samtidigt som viljan att minska skärmtiden är högre bland äldre barn.
Skärmanvändning hänger ihop med trötthet, stress och ensamhet, framför allt hos äldre barn, och kan påverka sömnen negativt.
Trots mycket skärmtid är många barn fysiskt aktiva, men yngre barn upplever sin hälsa som bättre än äldre.
Barn vill framför allt ha mer tid med kompisar som alternativ till skärmtid, följt av familjetid, kreativa aktiviteter och fysisk aktivitet.

Undersökningen understryker vikten av stöd från vuxna – både hemma och i skolan – för att hjälpa barn och unga att hitta en mer hållbar balans mellan skärmtid, sömn, fysisk aktivitet, socialt umgänge och återhämtning.

Läs mer här