Motivation och fysisk aktivitet i skolan

Ibland är det inte bristen på aktiviteter som påverkar hur fysiskt aktiva vi är, utan bristen på motivation. Det gäller båda barn, unga och vuxna. Men hur kan vi som vuxna hjälpa till och skapa förutsättningar för att öka barn och ungas intresse, nöje och nyfikenhet till fysisk aktivitet?

I skolans värld har vuxna traditionellt sett använt sig av yttre belöningar (t.ex. guldstjärnor till elever som presterar bra på ett prov) eller bestraffningar (t.ex. kvarsittningar till elever som kommer försent till en lektion) för att motivera och engagera barn och ungdomar. Inom modern psykologisk forskning är man dock överens om att det inte är ett effektivt sätt för att främja varken motivation till att studera eller hållbara hälsobeteenden (t.ex. fysisk aktivitet) på lång sikt.

Utifrån självbestämmandeteorin handlar det snarare om att skapa en miljö där barn och ungdomar upplever känslan av autonomi, kompetens och tillhörighet, då kommer motivationen på köpet! Autonomi handlar om att barn och ungdomar vill uppleva valmöjligheter när de är fysiskt aktiva, att de styr över sin egna fysiska aktivitet samt att de har möjligheten att påverka sin fysiska aktivitet. Kompetens kan förstås som att barn och ungdomar vill känna sig duktiga, kapabla och att de klarar av att vara fysiskt aktiva. Tillhörighet innebär att barn och ungdomar vill känna att de har meningsfulla kontakter och att de får uttrycka samt känna socialt stöd i relation till sin fysiska aktivitet.

I praktiken kan du som vuxen främja barn och ungdomars känsla av autonomi, kompetens och tillhörighet och således även deras motivation till fysisk aktivitet genom att:

Försöka öka barn och ungdomar intresse, njutning, nöje och nyfikenhet i relation till fysisk aktivitet. Barn och ungdomar är i hög utsträckning fysiskt aktiva för att de tycker att det är skoj, således är det viktigt att försöka göra den fysiska aktiviteten rolig! Fråga barnen och ungdomarna vad de gillar, försök att göra den fysiska aktiviteten lekfull och undvik att fokusera på resultat.
Vara informativ, flexibel och lyhörd och använd uttryck som ”ni får” eller ”ni kanske vill” snarare än att vara kontrollerande och pressande samt använda uttryck som ”ni måste!” eller ”ni ska!”
Erbjuda logiska argument och förklaringar till varför det är viktigt att vara fysisk aktiv (t.ex. att sömnen förbättras) och varför en viss övning eller aktivitet är viktig att genomföra (t.ex. att styrketräning är viktigt för att undvika skador).
Uppmärksamma, acceptera och välkomna negativa känslouttryck. När barn och ungdomar uttrycker att någonting är jobbigt eller svårt är det viktigt att visa förståelse för deras känslor och perspektiv istället för att försöka motarbeta och förändra deras känslouttryck.
Uppvisa tålamod och ge barn och ungdomar tid att lära sig en övning eller aktivitet i sin egen takt. Lyssna på barnen och ungdomarna, ge dem uppmuntran när de tar egna initiativ och anstränger sig, erbjud dem tillräckligt med tid att arbeta i sitt tempo, erbjud tips och idéer när de verkar ha fastnat med en övning eller aktivitet, samt ge dem beröm när de gör framsteg.
Erbjuda valmöjligheter i relation till barnen och ungdomarnas fysiska aktivitet. Det kan handla om allt från låta dem bestämma vad de ska göra på en lektion i idrott och hälsa eller vilka rastaktiviteter som ska anordnas, till vilka uppvärmnings/nedvarvningsaktiviteter som ska göras eller vilka regler som ska gälla när de spelar en bollsport. Det inte heller alltid nödvändigt att låta barnen och ungdomarna välja helt fritt, utan det går lika bra att erbjuda ett par alternativ som de kan välja emellan.

Denna text är en kort sammanfattning av två bokkapitel som handlar om motivation i relation till skolämnet idrott och hälsa skrivna av Linus Jonsson som kommer att publiceras i den kommande boken: Lindwall, M., Weman-Josefsson, K., & Stenling, A. (2019). Motivation inom träning, idrott och hälsa: Ett självbestämmande perspektiv. Lund: Studentlitteratur.